Kronblad Stock Photos and Images
RM2JFARBX–Mountain avens, Dryas octopetala, from Adventdalen close to Lonyerabyen, Spitsbergen, in August 2012.
RM2CGHD1D–. Svensk botanik . ¤ro nästan af TrägÃ¥rds-Neglic.kans storlek, men de mÃ¥ngdelte, blekt violette kronblad-skif-vorne ge dem ett ännu prydligare utseende. Blomfodrct blirocksÃ¥ vanligen purpuVfärgadt. NÃ¥got efter midsommaren bör.jar blomningen, hvarunder den angenämaste lukt sprides, sär- 436. DIANTHUS SUPERBUS. deles om affnarne och nätteme, HushÃ¥llsnyttan är sÃ¥ledes c-gentligen den, att Blomsterälskaren finner i Vexten ett före-mÃ¥l, som genom det att den förnöjer honom, lönar hans mö-da att odla den, hvilket sker lättast dÃ¥ fröna sÃ¥s om vÃ¥ren,som vanligt, i bank och p
RM3CGX4A8–Photo illustrating flower morphology with stigma, style, filament and anthers well visible.
RMRHRP8J–. Bihang till Kongl. Svenska vetenskaps-akademiens handlingar. Science; Botany. Fig. ti. Blomma af Dryas oc- topetala f. unguiculata, Vi-. a b c d e Fig. 7. Dryas octopetala. a och b kronblad af hufvndformen a från Van Mijen bay, b från stånd, som växte tillsamman med f. ungtiiculata; c kronblad, e foderblad af den senare; d foderblad af hufvudformen. Samtliga figurer Vi- Saxifraga^ hieraciifolia Wäldst, et KiT. Belsund. I Van Keulen bay flerstädes, såsom nord- sidans mellersta dal (ett individ 6,f. cm. högt, blommande), ^ I Busgens lista öfver de af Kukenthal vid Whales point på Stans Forelan
RMRR3WH8–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. Gl. cuneatula 23: b, s; 12: g, h. ^ Af 20 har jag ej sett kronblad.. Please note that these images are extracted from scanned page images that may have been digitally enhanced for readability - coloration and appearance of these illustrations may not perfectly resemble the original work.. Bergianska stiftelsen; Kungl. Svenska vetenskapsakademien. Trgd Bergielund. Stockholm : Bergianska Stiftelsen
RMRR3WK2–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. S. ALMQUIST. BERGIANSKA TRÄDGÅRDENS SPONTANA RoSA-FORMER. 19 Kronblad som hos a, endast med obetydligt högre färg; nedre tredje- delen hvitaktig. Toppnypon nedlöpande nästan till skaftets bas. löfrigtsom a. Bild 16.. Please note that these images are extracted from scanned page images that may have been digitally enhanced for readability - coloration and appearance of these illustrations may not perfectly resemble the original work.. Bergianska stiftelsen; Kungl. Svenska vetenskapsakademien. Tr
RMRHRH93–. Bihang till Kongl. Svenska vetenskaps-akademiens handlingar. Science; Botany. EIHANG TILL K. SV. VET.-AKAD. HANDL. BAND 26. AFD. III. N:0 1. 29 att Öppna sina första blommor. — Nedanför ett fågelberg vid La Manche bugten togs en utpräglad hon form (iig. 13), med små blommor (vidd 5—8,5 mm; längd 7 mm.), rent hvita kronblad och till glandelliknande bildningar vid fruktämnets bas reducerade ståndare. Exemplar från Tempelbay {^'^li 1882). Please note that these images are extracted from scanned page images that may have been digitally enhanced for readability - coloration and appearance of thes
RMRR3WN6–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. S. A LMQ.UIST. BERGIANSKA TRÄDGÅRDENS SPONTANA ROSA-FORMER II af oval typ (bild 64), med vanligen smal bas, fin, utdragen uddtand; tänder (bild 64, 69) öfvervägande spetsade, med buktig utkant, framåtböjd spets; foder- blad (bild 68) långa, småblad smala, spetsigt utdragna; kronblad (T. i, 10—12) typiskt af hög färg och stor bredd, nästan triangulär grundform; nypon af oval typ, m. el. m. smala, relativt långskaftade. * Bergiana: taggar mycket talrika, af egendomlig, grof, kortkrökt typ (bild '
RMRR0YAE–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. S, ALMOUIST. BERGIANSKA TRÄDGARDENS SPONTANA ROSA-FORMER. n Bild 52.. Bild 53. a Virf. incrassata ß 1; 1/, n:r 51 (Gustafsborg bredvid 52, ensam buske, först detta år blommande): mycket kort- och bredbladig, tandning ytterst grund, med mycket breda tänder; mellanblad rundadt rombiska, med nästan trubbiga tänder; kronblad breda, färg nästan hvit; toppnypon nästan aflångt, oskaftadt. — Trots de betydande skilj- aktigheterna säkert närsläktad med ß. Karaktärerna tyda på svaghet i skott- bildningen
RMRR3W9J–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. S. ALMQUIST. BERGIANSKA TRÄDGARDENS SPONTANA ROSA-FORMER. 55 Bild 82. samma elementarart^ som det synes en annan än Matssons ursprungliga subvanesceiis från Svartsjö, ^ i förhållande till hvilken denna är lati- form: utpräglad sub-{oxu med m. el. m. glandelrikt foder, nästan hvita kronblad, mycket dubbeltänder (i flertal på öfvergångs- och mellanbladens toppdel). Taggar (bild 8i af sol-, bild 82 af skuggform) Bild 81. mindre än hos hufvudformen af Bergiana. Öfvergångsblad aftrubbadt aflångt, s
 starkt samlutande, med konkav fram-, konvex utkant. Dubbeltänder på alla blad, fast sparsamma, bitand liten, hvass, åtliggande, stundom ersatt af en glandeludd. Bladskottbladens tandning mycket grund, tänder långa, midtbladens spetsade med nästan rak utkant, öfverbladens trubbrundade med ytterst liten udd (se g). Kronblad (T. i,ii; a nyss, b fullt utslaget; märk öfvergången till violett; ins Stock Photo")
RMRR3WAT–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. 48 ACTA HORTI BERGIANI BAND 4. N:0 4. Bild 69.. Virf. canula 16. Nedre bladens topptänder (se a—a") starkt samlutande, med konkav fram-, konvex utkant. Dubbeltänder på alla blad, fast sparsamma, bitand liten, hvass, åtliggande, stundom ersatt af en glandeludd. Bladskottbladens tandning mycket grund, tänder långa, midtbladens spetsade med nästan rak utkant, öfverbladens trubbrundade med ytterst liten udd (se g). Kronblad (T. i,ii; a nyss, b fullt utslaget; märk öfvergången till violett; ins
![. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. "Viola cornuta Perfection". E. S. Williams. Bild 36. Bild 37. HoUoway, London, sin berömda »V. cornuta Perfection». Af denna hybrid, som blifvit moder till sä många andra tufviga penséer, lemnas här en afbildning (tvenne blommor i naturlig storlek) efter Regel's »Gartenflora» 1877, sid. 152 ?''). Af bilden finner man, att den genom sin långa sporre erinrar om V. cornuta L. (jfr. bild 67 längre fram) och genom sina breda kronblad om de vanliga trädgårdspenséerna. Frän början af 1 Stock Photo](https://c8.alamy.com/comp/RR3XY8/acta-horti-bergiani-meddelanden-frn-kongl-svenska-vetenskaps-akademiens-trdgrd-bergielund-botany-quotviola-cornuta-perfectionquot-e-s-williams-bild-36-bild-37-houoway-london-sin-bermda-v-cornuta-perfection-af-denna-hybrid-som-blifvit-moder-till-s-mnga-andra-tufviga-penser-lemnas-hr-en-afbildning-tvenne-blommor-i-naturlig-storlek-efter-regels-gartenflora-1877-sid-152-af-bilden-finner-man-att-den-genom-sin-lnga-sporre-erinrar-om-v-cornuta-l-jfr-bild-67-lngre-fram-och-genom-sina-breda-kronblad-om-de-vanliga-trdgrdspenserna-frn-brjan-af-1-RR3XY8.jpg ". Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. "Viola cornuta Perfection". E. S. Williams. Bild 36. Bild 37. HoUoway, London, sin berömda »V. cornuta Perfection». Af denna hybrid, som blifvit moder till sä många andra tufviga penséer, lemnas här en afbildning (tvenne blommor i naturlig storlek) efter Regel's »Gartenflora» 1877, sid. 152 ?''). Af bilden finner man, att den genom sin långa sporre erinrar om V. cornuta L. (jfr. bild 67 längre fram) och genom sina breda kronblad om de vanliga trädgårdspenséerna. Frän början af 1 Stock Photo")
RMRR3XY8–. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. "Viola cornuta Perfection". E. S. Williams. Bild 36. Bild 37. HoUoway, London, sin berömda »V. cornuta Perfection». Af denna hybrid, som blifvit moder till sä många andra tufviga penséer, lemnas här en afbildning (tvenne blommor i naturlig storlek) efter Regel's »Gartenflora» 1877, sid. 152 ?''). Af bilden finner man, att den genom sin långa sporre erinrar om V. cornuta L. (jfr. bild 67 längre fram) och genom sina breda kronblad om de vanliga trädgårdspenséerna. Frän början af 1
RMRR0YB6–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. Bild dåre än g), de bredaste äggr. hjärtlika. Dubbeltän- der hos öfvergångsblad i flertal, hos öfriga m. el. m. fåtaliga; hufvudtand med smal spets, hos blom- skottbladen åtstruken, hos bladskottbladen utböjd. Glandeluddar på de nedre bladen ej sällsynta i tän- dernas utkant, särdeles närmare bladbasen. Fodersmåblad (se bild 51, 52 s) rätt långa, smalspetsade, allmänt oflikade. Kronblad tämligen smala (något bredare än T. i, 14); färg m. el. m. blek. Nypon mörkt lackröda, foder i allm. utåt- ri
RMRR3WEW–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. ACTA HORTI BERGIANI. BAND 4. NIO 4.. V e Gif. Maälarensis 2. landning alltid m. el. m. skärpt till udd, tänder långa, m. el. m. starkt samböjda (mest närmast bladets spets), öfvervägande smala, dock på frodiga skott samt alltid på öfre bladskottbladen ganska breda (jfr. g). Enkla tänder förhärska; endast öfvergångsbladets fram mot spetsen genomgående klufna. Fodersmåblad i allmänhet från rätt bred bas jämnt tillspetsade, föga flikiga (en hos hårbladiga ff. vanlig typ). Kronblad breda, af ganska
RMRR44MG–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. A n Vi /?, .| / ??'- /V / '> Q Vir. venosa 4. Tandning i det hela grund, tänder långa, spetsen jämnt utdragen till udd, som kan vara rak, något inböjd eller hos de öfre bladen något utåtböjd. Dubbel- tänder få, äfven hos de nedre bladen, någon gång 3-uddiga. Bild 40. Bild 41. Kronblad ganska breda, bleka, endast öfre hälften é.i lå rosa-färgade. fl af Nypon mest af ljus färg, foder utstående — ner- /^IK ^ böjdt, allmänt affallande; toppnypon tämligen kort skaf- tadt, päronformigt (vanl. .sm
RMRR3WD5–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. Bild 53. a Virf. incrassata ß 1; 1/, n:r 51 (Gustafsborg bredvid 52, ensam buske, först detta år blommande): mycket kort- och bredbladig, tandning ytterst grund, med mycket breda tänder; mellanblad rundadt rombiska, med nästan trubbiga tänder; kronblad breda, färg nästan hvit; toppnypon nästan aflångt, oskaftadt. — Trots de betydande skilj- aktigheterna säkert närsläktad med ß. Karaktärerna tyda på svaghet i skott- bildningen (jfr var. tangois) Har kanske ej nått full utbildning. Var. 3. Hufvud
![. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. Bild 41. "Ariel". Dicksons & Co, if Bild 42. ningsvärdt långa stammar och ovanligt tjocka, vaxlika kronblad»'), något som ej alls passar in på V. calcarata L. En annan anmärkningsvärd egenskap —• jemte den länga sporren — hos »Ariels» blommor är, att de uti mycket påfallande grad vexla färg efter olika årstider. Om våren äro de ljusblå med endast en helt liten, hvit gördel omkring den gula honungsfläcken, »men allt efter som dagarne blifva längre och ljusare, blir färgen lju Stock Photo](https://c8.alamy.com/comp/RR3XXW/acta-horti-bergiani-meddelanden-frn-kongl-svenska-vetenskaps-akademiens-trdgrd-bergielund-botany-bild-41-quotarielquot-dicksons-amp-co-if-bild-42-ningsvrdt-lnga-stammar-och-ovanligt-tjocka-vaxlika-kronblad-ngot-som-ej-alls-passar-in-p-v-calcarata-l-en-annan-anmrkningsvrd-egenskap-jemte-den-lnga-sporren-hos-ariels-blommor-r-att-de-uti-mycket-pfallande-grad-vexla-frg-efter-olika-rstider-om-vren-ro-de-ljusbl-med-endast-en-helt-liten-hvit-grdel-omkring-den-gula-honungsflcken-men-allt-efter-som-dagarne-blifva-lngre-och-ljusare-blir-frgen-lju-RR3XXW.jpg ". Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. Bild 41. "Ariel". Dicksons & Co, if Bild 42. ningsvärdt långa stammar och ovanligt tjocka, vaxlika kronblad»'), något som ej alls passar in på V. calcarata L. En annan anmärkningsvärd egenskap —• jemte den länga sporren — hos »Ariels» blommor är, att de uti mycket påfallande grad vexla färg efter olika årstider. Om våren äro de ljusblå med endast en helt liten, hvit gördel omkring den gula honungsfläcken, »men allt efter som dagarne blifva längre och ljusare, blir färgen lju Stock Photo")
RMRR3XXW–. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. Bild 41. "Ariel". Dicksons & Co, if Bild 42. ningsvärdt långa stammar och ovanligt tjocka, vaxlika kronblad»'), något som ej alls passar in på V. calcarata L. En annan anmärkningsvärd egenskap —• jemte den länga sporren — hos »Ariels» blommor är, att de uti mycket påfallande grad vexla färg efter olika årstider. Om våren äro de ljusblå med endast en helt liten, hvit gördel omkring den gula honungsfläcken, »men allt efter som dagarne blifva längre och ljusare, blir färgen lju
RMRR3XTN–. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. v. R. WITTUOCK, DI- ODI.ADI- PF.NSEHRNAS IIISTOIUA. SI Uti »Vilmorins Blumen- gärtnerei» 3:dje upplagan, sid. 94 omnämnes en dubbelblom- mig, hvit pensé från R. J. Far- GUHAR i Boston uti Massachu- setts. Enligt »Gartenflora» 1889, sid. 245 skall den höra till de s. k. halftyllda, hos hvilka blott ståndarne öfvergått till kronblad. Dessa äro de bidrag till de odlade penséernas historia uti olika länder, som jag lyckats finna i den mig tillgängliga bo- taniska och hortikultur-litera- turen
RMRR3WMG–. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. Gl. 41. Subv. B. submembranacea, n:o 40, 41 (två snårlika, rätt vida men låga bestånd i en solig backsluttning vid Gustafsborg): blad starkt ojämn- sågade (är snarast att betrakta som en försvagad super-i, nästan i allo stämmande med sådana från Freskati hage); foder öfvervägande, men långt ifrån alltid och rätt sparsamt, med gir. under (bild 4 s); kronblad märk- ligt korta men ganska breda (T. i, 3; a nyss utslaget, b fullt utbildadt) med ovanligt hög färg för en stib-L Bladfärg äfven ofvan nå
